Tanken med den här bloggen är att vi ska kunna arbeta med böckerna som tillhör grp 3 och samtidigt få era tankar kring böckerna samlade på ett ställe så att ni på så sätt kan dra nytta av varandras arbete!
onsdag 28 januari 2015
Miljöbeskrivningar
Vilken roll spelar miljöbeskrivningarna för berättelsen? Hur används miljön för att lyfta fram känslor och stämningar.
Miljön används mycket symboliskt för att förstärka karaktärernas upplevelse av olika saker. I scenen där pappan ska anlägga en trädgård används beskrivningarna av den önskade och idylliska trädgården som en kontrast till det torftiga och enligt beskrivningen döda trädgård som är familjens verklighet. Detta för att lyfta fram kontrasten av hur familjen skulle vilja leva och egentligen lever.
"I en vrå i berget, med mjukt välvda klippor som ryggstöd, dolda för omvärlden och med utsikt över solnedgångshavet satt Jens, Mårten och en kille som jag inte tidigare sett." (s.115) Under midsommarnatten går Ulrika och sätter sig hos killarna som sitter vid klipporna. Hon är utan Anne-Marie och i och med mystiken och uttryck som "dolda för omvärlden" ger det en förhoppning om att allt kan hända eftersom ingen ser dem. De sitter och kommenterar fåglarna som kretsar över de och att det nästan är något konstigt över fåglarna."Det är något konstigt med fåglarna ikväll, sade jag. Nej, det konstiga är att vi är här, sa Jens. Det är fåglarnas ö." (s.116) På denna ö där de firar midsommar är det inte längre de själva som bestämmer utan fåglarna. "Vi flydde över bergen till en annan klippskreva. Fåglarna följde efter och fortsatte att kretsa över oss, men de höll sig på avstånd." (s.116) Fåglarna skapar en kuslig stämning då de iakttar ungdomarna. Fåglarna och klipporna bidrar här till stämningen av att något hemskt kommer hända och nästan "varnar" Ulrika och de andra. I och med att det är dagen därpå som Maja försvinner kan man undra som läsare om fåglarna inte hade något med saken att göra.
"Det är ett landskap format av inlandsisen...Sådana klyftor kan rymma helt olika naturtyper, var och en en liten värld för sig. I de flesta växer småekar men där kan också finnas en liten mosse, med tuvor av starrgräs, martallar och ängsull. Andra klyftor kan rymma en minimal Bruno Liljeforsvärld med dunkel granskog, ett förhistoriskt landskap med ormbunkar eller en kompakt massa av sammantrasslade enbuskar. Var och en av dessa världar verkar han fallit rätt ner från himlen, för att sedan, nersjunken i berget, utveckla och förfina sin originalitet i total isolering från omgivningen." (s.14)
Miljön används i de flesta fall för att förstärka känslor i berättelsen. Detta exempel visar på att Musselstranden är ett unikt ställe eftersom hon beskriver det som om det fallit rätt ner från himlen. Och även dess otillgänglighet är beskriven som isolering från omgivningen, vilket tyder på en stillhet som kan infinna sig då man lyckats ta sig dit.
Det är hyfsat mycket miljöbeskrivningar i boken och speciellt i Kristinas delar spelar de stor roll eftersom det är så mycket fokus på hennes koppling till naturen. Men även i Ulrikas delar är miljöbeskrivningarna ibland detaljerade och viktiga att fundera över. Till exempel när Maja hittas på sid. 137 så finns det mycket miljöbeskrivningar. Dessa miljöbeskrivningar är dessutom viktiga för handlingen eftersom platsen där Maja hittas måste beskrivas för att man ska förstå allvaret i situationen och även solen spelar en viktig roll i hur Maja upptäcks.
Eftersom berättelsen handlar mycket om olika karaktärers känslor för att beskriva dem som personer så används många olika tekniker för att uttrycka detta. En av dessa tekniker är just miljöbeskrivningar. Genom att beskriva vädret, ljuden (tystnaden i skogen och på vattnet med Kristina, de hemtrevliga ljuden i Gattmans hus eller de skrämmande ljuden som fåglarna gör) och lukter osv. så får man olika stämningar i olika situationer och förstår karaktärernas känslor.
I Kristinas delar av boken beskrivs miljön ganska mycket. När Kristina flyttar ut till sitt hus skapar miljöbeskrivningarna en lugnande känsla som visar på att Kristina äntligen trivs och får vara ensam. På sidan 102 när Kristinas första vinter beskrivs så beskrivs den som något positivt, fint och lite mysigt. Till skillnad från vad Kristinas föräldrar tyckte att vintern skulle bli innan hon flyttade dit. Det visar på att Kristina verkligen trivs i den lugna och ensamma miljö som beskrivs där hon bor.
Något som tidigare diskuterats är vikten av minnen, då man minns saker tydligare när man ser, känner doften av osv så känns det som att många miljöbeskrivningar är för att ulrika ska minnas bättre. I början av boken, när ulrika är med sina pojkar i Tångevik tillexempel, då beskrivs klipporna och klyftorna som finns i närheten av musselstranden. miljön beskrivs tydligt och "då mindes jag plötsligt en annan av dessa klyftvärdar." s.14 här är ett exempel på att miljön drar fram gamla minnen som annars kanske inte skulle kommenterats. Det fortsätter med beskrivningen av denna klyfta som Ulrika minns: "en värld med skirt grönt gräs och tallar" edt ger en nästan magisk kännsla och man förstår hur viktig platsen var för Ulrika när hon var ung och lekte med Anne-Marie.
I Kristinas värld är Naturen och Miljön det viktiga och beskrivs tydligt.
Det som författaren vill poängtera med beskrivningen av platsen är hur ensligt och kargt det ligger. Ute på en ö som man byggt ihop med fastlandet med en stensättning som var för smal att åka bil över. Detta betyder alltså att det knappt kan vinnas några fordon på ön, något som måste passa Kristina som vill leva som förr i tiden. Själva huset beskrivs som väldigt spartanskt och ganska fult om man säger så. Som ett ihop bygge med golv av olika linoleummattor, spartanskt kök och fula målningar på väggarna. Med tanke på att detta är vad Kristina fastnar för kan det säga en del om henne som person. Hon bryr sig inte om hur det estetiskt sett ser ut, utan dömer utefter närheten och samhörigheten till naturen. Precis på samma tätt bedömer hon människor runt om sig. De som har en nära relation till naturen och tystnaden gillar hon, som sina grannar och Maja medan hon struntar i de som är väldigt civiliserade och pratiga, som hennes föräldrar och kvinnorna i mataffären.
Miljön används mycket symboliskt för att förstärka karaktärernas upplevelse av olika saker. I scenen där pappan ska anlägga en trädgård används beskrivningarna av den önskade och idylliska trädgården som en kontrast till det torftiga och enligt beskrivningen döda trädgård som är familjens verklighet. Detta för att lyfta fram kontrasten av hur familjen skulle vilja leva och egentligen lever.
SvaraRadera"I en vrå i berget, med mjukt välvda klippor som ryggstöd, dolda för omvärlden och med utsikt över solnedgångshavet satt Jens, Mårten och en kille som jag inte tidigare sett." (s.115) Under midsommarnatten går Ulrika och sätter sig hos killarna som sitter vid klipporna. Hon är utan Anne-Marie och i och med mystiken och uttryck som "dolda för omvärlden" ger det en förhoppning om att allt kan hända eftersom ingen ser dem. De sitter och kommenterar fåglarna som kretsar över de och att det nästan är något konstigt över fåglarna."Det är något konstigt med fåglarna ikväll, sade jag. Nej, det konstiga är att vi är här, sa Jens. Det är fåglarnas ö." (s.116) På denna ö där de firar midsommar är det inte längre de själva som bestämmer utan fåglarna. "Vi flydde över bergen till en annan klippskreva. Fåglarna följde efter och fortsatte att kretsa över oss, men de höll sig på avstånd." (s.116) Fåglarna skapar en kuslig stämning då de iakttar ungdomarna. Fåglarna och klipporna bidrar här till stämningen av att något hemskt kommer hända och nästan "varnar" Ulrika och de andra. I och med att det är dagen därpå som Maja försvinner kan man undra som läsare om fåglarna inte hade något med saken att göra.
SvaraRadera"Det är ett landskap format av inlandsisen...Sådana klyftor kan rymma helt olika naturtyper, var och en en liten värld för sig. I de flesta växer småekar men där kan också finnas en liten mosse, med tuvor av starrgräs, martallar och ängsull. Andra klyftor kan rymma en minimal Bruno Liljeforsvärld med dunkel granskog, ett förhistoriskt landskap med ormbunkar eller en kompakt massa av sammantrasslade enbuskar. Var och en av dessa världar verkar han fallit rätt ner från himlen, för att sedan, nersjunken i berget, utveckla och förfina sin originalitet i total isolering från omgivningen." (s.14)
SvaraRaderaMiljön används i de flesta fall för att förstärka känslor i berättelsen. Detta exempel visar på att Musselstranden är ett unikt ställe eftersom hon beskriver det som om det fallit rätt ner från himlen. Och även dess otillgänglighet är beskriven som isolering från omgivningen, vilket tyder på en stillhet som kan infinna sig då man lyckats ta sig dit.
Det är hyfsat mycket miljöbeskrivningar i boken och speciellt i Kristinas delar spelar de stor roll eftersom det är så mycket fokus på hennes koppling till naturen.
SvaraRaderaMen även i Ulrikas delar är miljöbeskrivningarna ibland detaljerade och viktiga att fundera över. Till exempel när Maja hittas på sid. 137 så finns det mycket miljöbeskrivningar. Dessa miljöbeskrivningar är dessutom viktiga för handlingen eftersom platsen där Maja hittas måste beskrivas för att man ska förstå allvaret i situationen och även solen spelar en viktig roll i hur Maja upptäcks.
Eftersom berättelsen handlar mycket om olika karaktärers känslor för att beskriva dem som personer så används många olika tekniker för att uttrycka detta. En av dessa tekniker är just miljöbeskrivningar. Genom att beskriva vädret, ljuden (tystnaden i skogen och på vattnet med Kristina, de hemtrevliga ljuden i Gattmans hus eller de skrämmande ljuden som fåglarna gör) och lukter osv. så får man olika stämningar i olika situationer och förstår karaktärernas känslor.
I Kristinas delar av boken beskrivs miljön ganska mycket. När Kristina flyttar ut till sitt hus skapar miljöbeskrivningarna en lugnande känsla som visar på att Kristina äntligen trivs och får vara ensam.
SvaraRaderaPå sidan 102 när Kristinas första vinter beskrivs så beskrivs den som något positivt, fint och lite mysigt. Till skillnad från vad Kristinas föräldrar tyckte att vintern skulle bli innan hon flyttade dit. Det visar på att Kristina verkligen trivs i den lugna och ensamma miljö som beskrivs där hon bor.
Något som tidigare diskuterats är vikten av minnen, då man minns saker tydligare när man ser, känner doften av osv så känns det som att många miljöbeskrivningar är för att ulrika ska minnas bättre. I början av boken, när ulrika är med sina pojkar i Tångevik tillexempel, då beskrivs klipporna och klyftorna som finns i närheten av musselstranden. miljön beskrivs tydligt och "då mindes jag plötsligt en annan av dessa klyftvärdar." s.14 här är ett exempel på att miljön drar fram gamla minnen som annars kanske inte skulle kommenterats. Det fortsätter med beskrivningen av denna klyfta som Ulrika minns: "en värld med skirt grönt gräs och tallar" edt ger en nästan magisk kännsla och man förstår hur viktig platsen var för Ulrika när hon var ung och lekte med Anne-Marie.
SvaraRaderaI Kristinas värld är Naturen och Miljön det viktiga och beskrivs tydligt.
Kristinas hus på landet, start s.97:
SvaraRaderaDet som författaren vill poängtera med beskrivningen av platsen är hur ensligt och kargt det ligger. Ute på en ö som man byggt ihop med fastlandet med en stensättning som var för smal att åka bil över. Detta betyder alltså att det knappt kan vinnas några fordon på ön, något som måste passa Kristina som vill leva som förr i tiden. Själva huset beskrivs som väldigt spartanskt och ganska fult om man säger så. Som ett ihop bygge med golv av olika linoleummattor, spartanskt kök och fula målningar på väggarna. Med tanke på att detta är vad Kristina fastnar för kan det säga en del om henne som person. Hon bryr sig inte om hur det estetiskt sett ser ut, utan dömer utefter närheten och samhörigheten till naturen. Precis på samma tätt bedömer hon människor runt om sig. De som har en nära relation till naturen och tystnaden gillar hon, som sina grannar och Maja medan hon struntar i de som är väldigt civiliserade och pratiga, som hennes föräldrar och kvinnorna i mataffären.