Studera de ställen i berättelsen där Venus från Gottlösa finns med.
Hur introduceras hon i berättelsen. Varför väljer författaren en sådan första presentation tror du? Vad får det för effekt?
Vad får vi veta om hennes öde? Vem berättar om henne? Ur vems synvinkel skildras hennes historia?
(Exempel på ställen där hon omnämns: s. 25, 30 f, 116 f , 164f, 236ff, 273)
Beskriv på liknande sätt följande personers levnadsöden:
Dolores
NogNog
Finns det några likheter i dessa tre personers berättelser?
Mardrömmen? Första gången Venus från Gottlösa nämns. Är Cecilia rädd för hennes kanske och varför undrar hon o namnet. Varje gång hon möter någon frågar hon om namnet. Det känns som om att det har hänt något mellan Cecilia och Venus eller något ryckte som mardömmen är baserad på eller varför hon är rädd för henne.
SvaraRaderaCecilias bild av Venus kan vara påverkar vad samhället har sagt om Venus.
Venus från Gottlösa
SvaraRaderaPå sidan 25 när Cecilia frågar Marita om Venus från Gottlösa verkar Marita inte vilja prata om henne, redan där kan vi alltså ana att det är något speciellt med henne, troligen något negativt eftersom Marita väljer att undvika frågan.
På sidan 30 drömmer Cecilia en mardröm om Venus från Gottlösa, hon drömmer att Venus från gottlösa dyker upp hemma hos henne och står på tröskeln till hennes dörr. Hon har ”ilsket” rött hår och ett hål där höger öga borde sitta. Cecilia beskriver också att hennes ansikte är ”en reptils leende”. Det finns också en koppling till Dolores eftersom Cecilia i drömmen ser Dolores sitta inuti Venus huvud.
Det verkar som om hon blev skjuten, hon verkar galen, samhället ser ner på henne, hon vill ha en flicka också men hon får missfall för att hon blir slagen…
Hon dog, Butterfield sörjer (s. 116)
SvaraRadera"Hon måste ha varit snygg" (s. 116)
Bitter: "Jag tror jag hatade henne i tjugo år efter det att hon dog…" (s. 116)
Uppgiven, nederlag, la sitt hopp hos att få en dotter (s. 166)
Blev hon slagen? Inte bortskämd och tattarkänsla av familjen (s. 165)
Inte nöjd med Butterfield, då blev Butterfield arg (s. 165)
"Om hon hade lyckats hålla honom fast, så sklle han mjuknat och gått under" (s. 166)
Hon är inte nöjd med sin levnadssituation och vill flytta men Jefferson och Aron går inte med på det, så hon känner en hopplöshet och ger upp på Butterfield och sen tänker att hon redan misslyckats med honom, men hon vill försöka igen och göra rätt, tror en dotter löser allt. (s. 166-167)
Massa missfall som gör henne mer eller mindre galen, hon försöker göra så att det är logiskt för henne "jag har Afrika mellan låren" (s. 166)
Butterfield känner sig skyldig och ledsen, ångrar sig "Jag svek henne. Det var mitt fel alltihop. Hela skiten." (s. 239)
Cecilia visar en nyfikenhet mot Venus från Gottlösa men Maritas svar visar dock att Venus från Gottlösa är tabulagd, ingen som Marita vill prata om(s.25) . Hon beskrivs som galen, nästan som en demon "den vansinniga med det röda håret"(s.30). Det faktum att Cecilia efter flera år fortfarande drömmer om Venus från Gottlösa kan visa på att hon inte var en personlighet en lätt glömde bort(s.30-31). I drömmen framstår Venus från Gottlösa riktigt otäck, främst beskrivs hennes huvud som något som skulle kunna tillhöra ett monster, "Det är en reptils leende"(s.31). Cecilia visar ingen förståelse för Venus från Gottlösa, istället distanserar sig Cecilia från hennes och andras ansvar för det som har hänt och säger att VG är galen.Cecilias bild av VG representerar den allmänna bilden, hon har ingen personlig relation till VG utan baserar hennes bild av henne på historier och rykten berättade av andra.
SvaraRaderaLikheter mellan de tre karaktärerna kan vara att allas öden är ett resultat av förtryck, och deras position längst ner i hierarkin.
Nognog:
SvaraRaderaNogNog är rädd för Cecilia vid första mötet. NogNog är rädd för kanos. Kanos=vita amerikaner.
NogNog var Donalds slav, men visste inte om det. Han insåg det när han en kväll omfamnade Donald och det ledde till att Donald blev arg och slavmärkte NogNog. Han var itne söt nof för att vara maskot. De tog med NogNog ut i mörkret, hände honom i ett träd och piskade honom med ett läderskärp till allt blev tyst. Någon hittad ehonom och han blev tagen till nunnor som tog hand om honom. När såren hade läkt blev han deras tjänare.
Efter att NogNog berättar sin historia till Cecilia, blev han traumatiserad och skjuter Butterfield. Svårt att veta om NogNog är helt medveten om vad som händer.
Sid. 26 första gångerna Dolores dyker upp i boken (minne som känns lite spökaktigt). Medans Cecilia städar minns hon Dolores klänga sig fast i henne. Detta skapar en känsla av att de var väldigt nära och också kan man gissa att hon är hyfsat ung. Hon beskriver också hennes hår, vilket är en sammanfattning av hennes bakgrund på fabriken vilket vi får reda på senare så det är en plantering av detta. Detta gör att den introducerande partiet sammanfattar karaktären Dolores mycket kortfattigt vilket antagligen är vad författaren ville.
SvaraRaderaSid. (95 hon blir påkörd) 101 Första gången Cecilia träffar Dolores. De kör på henne med bilen så hennes öde ser inte så hoppfullt ut från början. Sen när hon frisknar till känns det betydligt hoppfullare men i slutet av boken ser det igen mycket dystert ut.
Sid. 205-210 Dolores beskriver sin bakgrund. Hon berättar själv men Cecilia ställer massa frågor. Cecilia är den som berättar för oss men Dolores är den som berättar för henne så det är Cecilias tolkning av historien vi får höra.
Öde - vi vet inte hur hennes öde blev eftersom Cecilia lämnade henne och därmed också vi. Verkar dock mycket troligt att hon omkom i vulkanutbrottet.
Butterfields syn på Venus från Gottlösa
SvaraRaderaHatade henne i Sverige, men inte i Filippinera - var då själv en "outsider" och kunde se allt från ett annat perspektiv. Ilskan skiftar från Venu från Gottlösa mot Jefferson och Samhället och vad de gjorde mot henne.
Arg för att hon inte stod upp mot Jeffersson, lägger skulden på henne.
Motstridig i början, ville flytta osv.
Misshandel (ville inte gå till tandläkaren)
Eftersom han berättar om hur t.ex. sköterskan tyckte att hon var "galen", så kanske Butterfield också tyckte det.
Men Butterfields historia ligger närmre sanningen än alla andras.