Undersök berättartekniken i avsnittet. Titta på följande: vem är berättaren, var befinner vi oss, vilka medverkar, var befinner vi oss i tiden.....och försök att dra slutsatser kring vad detta kan säga oss!
***
Avsnitt 1 s. 9-13 jag-berättare (namn framgår ännu inte) berättarens nutid (kan sammanfalla med bokens tillkomsttid= tidigt nittiotal) berättelsen startar in medias res "Varje eftermiddag kommer hemtjänsten och släpper ut mig." (Vem vad var????) dialog mellan berättaren och Gunilla plats omnämns (s. 9) Nässjö, barndomshemmet analeps (längst ner s. 10)-återblick till berättarens barndom, tidsangivelse "Jag ser det när Gunilla berättar och nu- trettiotre år senare-ser jag det lika tydligt." åter till nutid s. 11 rad 19
***
Gör likadant med:
Avsnitt 2 s. 11(sista två raderna)-14(överst)
Avsnitt 3 s. 14-18 (överst)
Avsnitt 4 s. 18 - 20
Avsnitt 5 s. 21-25
Avsnitt 6 s. 26-29 (första stycket)
Avsnitt 7 s. 29 (andra stycket)- 31
Avsnitt 8 s.32-35 (första stycket)
Avsnitt 9 s.35(andra stycket)-40 (första stycket)
Avsnitt 10 s. 101-105 (första stycket)
Avsnitt 11 s. 114 (sista stycket)-118 Första stycket)
I detta avsnitt är det en jag-berättare dock får vi inte veta vad berättaren i fråga heter. Det börjar i då-tid och sker i en bruten kronologisk ordning. Man kan inte fastställa en specifik tid då det inte finns något som anspelar på detta. Det är flera analepser till exempel på sida 22 när Butterfields härjningar avslöjades och på sida 25 där berättaren tänker tillbaka på Dimitir. De dricker kaffe men vi får inte reda på vart. De personer som medverkar är berättaren, Marita, Butterfield, Jefferson, "Kärringen Ståhl", Aron, Wallin, Peter, Venus från Gottlösa, Dimitri, berättarens mamma, Gyllen och Maritas pappa. Berättaren och Marita har en dialog om personerna som medverkar i avsnittet. Berättaren kommer tillbaka till utgångspunkten som är då-tid (som stycket började med).
SvaraRaderaDet är en jag-berättare med ett ännu oavslöjat namn. Avsnittet på s.14 startar In Medias Res med att berättaren säger "Mamma håller på att dö och talar inte längre" och det tar plats i nutid i Nässjö, där berättaren tar hand om sin döende mor. Andra som medverkar är Ulf (som man får reda på jobbar på samma jobb), Lars- Göran (som är berättarens bror), Sophie (som är berättarens dotter). Och det hoppar snabbt från när berättaren talar med dessa tre om situationen och vad hon tänker om dem.
SvaraRaderaAvsnitt 7 s.29-31 jag-berättare (namn framgår inte, men tidigare kunskap vet vi att det är Cecilia), berättarens nutid, hon upplever en analeps till hennes barndom där hennes mor bråkar med okänd man nämnd som Gyllen angående fattiglådan (s29-30), hon återvänder till nutid när hon lägger tillbaka fattiglådan på sin plats, en paus uppstår när berättaren summerar hur dagarna brukar se ut när hon tar hand om sin mor(s.30). "En natt drömmer jag att det ringer på dörren.."(30) berättaren använder sig av en ellips när hon beskriver den drömmen hon har haft om Dolores och Venus från Gottlösa (s.30-31).
SvaraRaderaRamberättelse, då det är en berättelse i en berättelse.
SvaraRaderaAnaleps används då majoriteten av textutdraget är en tillbakablick till påsk för 20 år sedan.
En liten paus förekommer då hon beskriver kramen med Marita.
Hopp i tid förekommer med lite antydningen till det.
I texten får man reda på att förstapersonsberättaren, Cecilia, ålder är 42 och en av hennes gamla väninnor vid namn Marita är lika gammal.
Jagberättare (namn framgår tidigare men ej i detta stycket).
SvaraRaderaBerättarens nutid i första stycket och i de två sista (ram-berättelse)
Analeps i tredje stycket till pappersbruk i Indien (vet ej hur långt vi hoppar)
Dolores skrämmer berättaren, använder hårda och skämsel ord (t.ex. ständigt bakom mig, hårda små nävar, svarta ögon, ärrig skalle, "griper efter henne, famlar i tomma luften")
Flera kortare meningar. Pauserna gör det långsammare och man lägger märke till det mer
"Helvetet befolkas av barn. Jag vet, jag har varit där. Flera gånger." (s. 26)
"Men det rör sig." (sist på s. 27)
"Efter 10min är jag mig själv igen" s. 27
Visar på att tid passerat, summering
Förklarar innan vad hon gör (spyr)
När hon kommer in i fel rum så går tiden långsamt, mycket beskrivningar (s.27-28)
När hon gett ett barn 25öre tiden går snabbare, många verb, händer mycket (s. 28)
Efter "lavinen" går tiden långsammare igen, mer beskrivningar
Mörkt tid för berättaren, många negativt beskrivande ord (t.ex. bekymrat, trasor, sprucket glas, hostar ihåligt, mycket mörkt, köttigt röda, lumpberg, insekter)
Finare tid innan berättaren kommer in i hangaren (coca-cola eller vatten från butelj, parfym)
Avsnitt ett
SvaraRaderaStartar med en tillbakablick (nederst s .11) ”när jag fortfarande var ett barn”. Tillbakablicken innefattar jagberättarens syn på det hen kallar ”vanliga människor”.
Microkort nutid, indikerat genom ”Numera vet jag hur det är”. Sedan en något längre tillbakablick till första gången hen träffade Gunilla (12), följt av informationen om att berättaren är en kvinna och så tillbaka till nutiden och information om att hennes mamma ligger för döden.
Under så gott som hela sidan 13 befinner vi oss i berättarens nutid. En kort tillbakablick ges vilket indikerar att berättarens pappa är död och att hon bott i Delhi.
Ett kort avbrott för att plantera en aning om att ett vulkanutbrott kommer att spela roll, beskrivningen av tiden då berättaren ser över ”sina berg” (13), de många beskrivningarna leder till en känsla av slow motion.
Slutligen planteras en rad namn, karaktärer som kan anas ha stor betydelse för berättelsens gång.
På dessa sidor finns många korta tillbakablickar i form av jagberättarens minnen och tankar. Hennes syn på sig själv visas och korta indikationer om hennes föräldrar och andra karaktärer. Även några planteringar i form av de två bergen ger en känsla av att berättaren känner sig splittrad.
Cecilia är berättaren i detta stycke. Vi befinner i bananhuset i nutid. Vi får följa med i en tillbakablick till Cecilias barndom, som också tar plats i bananhuset. Här medverkar både Cecilias mamma och pappa. Vi tas tillbaka till nutid för att sedan slängas in i en dröm där Marita, Dolores och Venus från Gottlös medverkar. Denna dröm inkluderar en proleps om vad som har hänt Dolores, men som vi inte vet något om än.
SvaraRaderaAvsnitt 3 utspelar sig i berättarens nutid. Hon befinner sig hos sin sjuka mamma. Ulf dyker även upp genom ett telefonsamtal, där det framkommer att han är hennes före detta man i och med att deras skilsmässa nämns (s. 15). Hennes dotter Sophie nämns även, och omnämnandet följs av ett samtal med henne över telefon (s. 17). Hon pratar dessutom med sin bror Lars-Göran i telefon (s. 17) . Andra personer som dyker upp genom dessa samtal är Butterfield Berglund och Marita. I detta avsnitt träffar aldrig berättaren personerna fysiskt, men genom telefonsamtal planteras nya karaktärer in i historien, fastän personbeskrivningarna av dessa ännu inte är fullständiga.
SvaraRaderaAvsnitt 8
SvaraRaderaAvsnitt 8 sid 32-25.
Det börjar med en kort flashback, en av flera, och Cecilia är en förstapersonsberättare. Det utspelar sig i nutid (tidigt 90-tal) och hon tänker tillbaka. Första flashbacken: bilder hon sett i en tidning och en artikel hon läst; på planet till Bangkok. Sedan går fokuset tillbaka till nutid, då hon vill ringa Marita, sid 33, första raden: ”Om hon nu skulle ringa, vad skulle jag då säga?” Återigen kommer en flashback, sid 33-35, sista stycket: då hon kommer ihåg när hon först kom till Olongapo. Får samtal av Bengt, dialog mellan Bengt och Cecilia om vulkanutbrottet på sid. 34-35.
• Jagberättare - Cecilia.
SvaraRadera• Utspelar sig på ett kafé i Nässjö.
• Stycket är en tillbakablick som är under en tid då Cecilia kommer tillbaka till Nässjö, men innan hon har varit på Filippinerna.
• I stycket medverkar Cecilia och Marita "fysiskt"
• Dem diskuterar Maritas man, Butterfield Berglund, Jefferson, Wallin, Aron, Peter, Cecilias mammaa.
• Tillbakablicken sker i kronologiskt ordning, men karaktärerna pratar om saker som har hänt ännu längre tillbaka i tiden. En orsak till att författaren gör så, är att undvika en ytterligare tillbakablick. Nu använder sig författaren sig av tillbakablicken för att se in ännu längre tillbaka i tiden med hjälp av Cecilias och Maritas "avbrutna" vänskap. De har inte träffats på länge därav av orsaken att prata om det som varit.
• Det används också för att få en mer detaljerad bakgrund om Butterfield och Maritas syn på honom.
• Får också fram Cecilias fördomar och upplevelser av Butterfield.
Avsnitt 9:
SvaraRaderaDet är en analeps med en jag-berättare , vi befinner oss i Näcksjö i Jeffersons tält bredvid en idrottshall där han predikar. Cecilia är där tillsammans med Marita. Efter ett tag anlände ett MC-gäng lett av "Kometen".
Avsnitt 5 s. 21-25:
SvaraRaderaVi befinner oss på ett kafé ute på stan där de två karaktärerna Marita och Cecilia fikar och diskuterar deras ungdomsår, och även hur de har det nu. Detta var den senaste gången de sågs. De hade nyss fyllt 20 och det var på påskaftons förmiddag. Detta får vi reda på på sida 18, vilket inte är en del av detta stycket, men viktigt för att förstå att detta är en analeps. En tillbakablick på det senaste mötet, över en fika på ett kafé, med Marita.
Det är en jag-berättare i detta stycke då det är en dialog mellan Cecilia själv och Marita. Vi vet inte precis hur länge sedan händelsen var då vi inte vet hur gammal Cecilia är nu. Detta resulterar att vi inte vet till vilken grad vi kan lita på detta minnet. I vissa fall ser vi även en 'tillbakablick i tillbakablicken'. Till exempel på sida 25: "Jag nickade och mindes när Marita fick en örfil…". Detta då de pratar mycket om deras ungdom under den här fikan.
I detta stycke får vi reda på mycket om Cecilia och Maritas relation. Vi får reda på hur karaktärerna har utvecklats och förändrats sedan deras år som bästa vänner i ungdomen. Vi ser hur de verkar ha vuxit ifrån varandra, och hur olika de faktiskt blivit. Det känns som det är spänningar i luften mellan de båda vilket visar hur deras vänskap verkat ha tynat bort.
Avsnitt 1 s.114 - 118
SvaraRaderaJagberättare, dialog mellan Cecilia och Buttefield. Under ett bord i ett hus, i Filippinerna under vilkanutbrottet. Personer som nämns; Marita s. 115, Gyllen (Cecilias pappa) s. 115, familjen Olsson s. 115, Cecilias mamma s. 116, Venus från Gottlösa/Anna (Butterfields mamm) s. 116, Aron (Butterfields farfar) s. 116, Butterfields mormor och morfar s. 117, Boticelli s. 117, Jefferson (Butterfields pappa) s. 117, Maria s. 117.
Personer som närvarar: Cecilia, Butterfield, Dolores.
Återblick, inte berättarens nu, hela stycket är en analeps. Ytterligare återblick (längre tillbaka i tiden) s. 115: "Vi bodde i samma hus……….han jobbade sig upp", fortsätter på s. 116; "Men hemma i Sverige… jag såg henne den sista kvällen", fortsätter "Det var den jävla Aron, han hittade på…………han fick backa ut för att inte bländas", fortsätter "mormor och morfar var bara arrendatorer……. Och hennes runda mage och fasta bröst…"(s. 117) fortsätter s. 117 "sa han att han hade haft förmånen...också hällde han brännvin i brudkronan. Frågor växlas med återblickar fram till s. 118.
Rtym: scen - dialog, det som berättas är en summering.
Avsnitt 4. 18-20
SvaraRadera• Jag-berättare (Cecilia)
• Vi befinner hos först hemma hos hennes mamma (Nässjö) (s.18) Tidigt 90-tal?
• Analeps - Fiket i Nässjö "för 20 år sedan" 50/60-talet"flickor med tupering och skavda klackar" (s.18)
• Analeps i analeps- Marita på Realskolan "för 30 år sedan" "dans till grammofon" ? (s.19)
• Tillbaka till Analepsen "för 23 år sedan" (s.19)
• Personer som nämns: Marita, Butterfield Berglund, Pete, Gyllen, Aron Berglund,
• Effekten av detta är att det blir rörigt. Att hon har en analeps i en analeps blir förvirrande.
• Effektivt sätt att förklara Maritas och Cecilias relation får man se det tydligt i ett exempel istället för att det bara förklaras i ord av Cecilia.